Lekar för barn

Blogg

Juridisk hjälp inom Familjerätt

24 sep 2017

Familjerätt är det begrepp som brukar användas för att sammanfatta de lagar och förordningar som har till uppgift att reglera människors familjeliv; det kan vara förhållandet mellan barn och föräldrar, äktenskap och skilsmässa eller adoption exempelvis.

Många advokatbyråer har medarbetare som enbart specialiserat sig på familjerätt, andra byråer har till och med gjort uppdrag inom familjerätt till sitt enda verksamhetsområde. Särskilt är det frågor om vårdnad av barn vid skilsmässa (som regleras i Familjebalken) som de flesta kommer att tänka på när begreppet familjerätt används.

Vi går här igenom några av de viktigaste lagarna och områdena inom familjerätt.

Parförhållanden

Lagarna inom detta område reglerar det juridiska förhållandet mellan två människor som bestämt sig för att gifta sig eller leva tillsammans. Här ingår såklart Äktenskapsbalken, men även lagar och regler gällande samboförhållanden och hindersprövning. Juridisk hjälp inom parförhållanden efterfrågas vanligen först vid skilsmässa eller separation (bodelning), men en jurist kan även hjälpa till vid till exempel upprättande av äktenskapsförord.

Arvsrätt

Arvsrätt är ett stort område inom Familjerätt och ett område där människor i regel ofta söker juridisk hjälp. Arvsrätten är till för att skydda de efterkommande när en person avlider. Oavsett om den avlidne avsett att testamentera bort sin egendom till exempelvis någon stiftelse eller organisation har barnen ändå rätt till en del. Den fördelning som görs av den avlidnes egendom och kapital, det så kallade dödsboet, kallas bouppteckning. Bouppteckningen måste vara avklarad inom tre månader efter dödsfallet. Det finns en sträng hierarki kring arv där barnen kommer i första ledet och övriga familjemedlemmar och släkt i tur och ordning efter. I dagens moderna familjekonstellationer med samboförhållanden, bonusbarn etc uppstår ofta förvirring kring arvsrätten och en jurist kan hjälpa till att reda ut vad som gäller.

Barnfrågor

De delar av familjerätten som rör barn, den så kallade Familjebalken, innefattar bland annat adoption, faderskap och vårdnadstvister.

Vid exempelvis adoption bryts de juridiska banden mellan barnet och de biologiska föräldrarna och barnet får samma rättigheter gentemot sina adoptivföräldrar som ett biologiskt barn, ett faktum som ibland skapar konflikter.

Uppstår tvivel kring faderskap är Socialnämnden enligt lag skyldiga att genomföra ett faderskapstest, och den utpekade fadern är skyldig att genomföra detta test. Faderskapet kan sedan bekräftas genom dom eller faderns skriftliga bekräftelse.

De kanske mest utdragna och komplicerade juridiska processerna inom familjerätt handlar om vårdnadstvister. Här är det viktigt att man anlitar juridisk hjälp med god erfarenhet och gedigen kunskap inom området. Ofta handlar det om få fram sin sida av saken i en tvist som inte sällan kan innefatta smutskastande av den andra parten, samtidigt som det dåliga samvetet gnager över den utsatta situation man har försatt barnen i. Juridiska ombud som kan hålla huvudet kallt är ett måste vid en sådan process.

Hos socialtjänsten, på din kommuns hemsida och här kan du läsa mer om familjerätt.

Vem får vårdnaden om barnen?

27 aug 2017

Ser man till en skilsmässa så handlar det om en stor känslomässig prövning i sig och om det finns barn så kan man tillägga att prövningen blir än större. Det som många inte tänker på vid en skilsmässa är att barnen ofta kan ta denna som något som är deras fel. Det vill säga; ett barn kan missuppfatta saker och ting, göra egna tolkningar och dra felaktiga slutsatser kring varför en skilsmässa mellan föräldrarna sker.

Det här är något som man som förälder måste försöka förhindra och av den anledningen så gäller det att vara öppen och transparent kring anledningarna. Man får även i många fall luta sig åt det mer professionella hållet här – det vill säga; man anlitar en barnpsykolog som på ett pedagogiskt sätt förklarar varför mamma och pappa ska skilja sig. Det här är det viktigaste vid en skilsmässa där barn är inblandade, att föräldrarna för en stund försöker agera vuxet och lägga bort de yviga gesterna och de stora orden så fort barnet är närvarande.

Steg nummer två handlar om att man kommer överens om vem som ska ha vårdnaden om barnen och här behöver man ofta inte göra någonting; den gemensamma vårdnaden fortsätter som vanligt men med skillnaden att barnen kommer att bo på olika håll under olika perioder. Detta är något som också rekommenderas. Har man gemensamma barn så har också – även efter en skilsmässa – ett delat ansvar.

Ensam vårdnad vid kriminalitet

Men – i vissa tillfällen och vid en del skilsmässor så inträffar ett annat scenario och detta enligt följande: den ena föräldern anser att den andre är olämplig som vårdnadshavare och ansöker därför om ensam vårdnad. Motsätter sig den andre parten denna stämning – som ansökan kallas – om ensam vårdnad så har en vårdnadstvist tagit form.

En vårdnadstvist är något som absolut och i det längsta ska försöka undvikas och detta av ovan nämnda skäl. Ett barn har svårt nog vid en skilsmässa och om dessutom en förälder ansöker om ensam vårdnad – ja, då blir också barnens svårigheter att hantera skilsmässan svårare.

Här ska man också veta att Sverige har detta som utgångspunkt vid en vårdnadstvist och man ser alltid att ensam vårdnad tilldöms endast i nödfall. Är den ena förälder missbrukare, gravt psykiskt sjuk, pedofil, våldsam eller yrkeskriminell så är dennes hemmiljö inget för ett barn och då brukar man se till att den andre föräldern får ensam vårdnad.

I ”vanliga” fall så blir ofta delad vårdnad resultatet och detta även utan att det går så långt som till Tingsrätten. De flesta oegentligheter gällande vårdnaden om barnen vid en skilsmässa går nämligen att lösa genom ett så kallat samarbetssamtal. Vid ett sådant så får föräldrarna sätta sig vid några tillfällen och samtala med utbildade personer från Socialtjänsten för att kunna nå en lösning.

Detta samarbetssamtal brukar falla förvånansvärt väl ut och de flesta stämningar om ensam vårdnad brukar dras tillbaka efter några sådana samtal. Föräldrarna brukar nämligen där och då komma underfund med att det handlar om barnens bästa.

Omhändertagande av barn

27 jul 2017

För många föräldrar är det utav en självklarhet att ägna mycket tid åt att leka med sina barn. Men för vissa är fallet inte så. Att leka är barnens kanske främsta sätt att lära känna saker, alltifrån motorik till socialt samspel. Förvisso kan barn göra en del av detta själva, men i samspel med en vuxen så utökas möjligheterna och den vuxne kan också styra in viktiga saker, eller helt enkelt utmana barnet på ett lagomt sätt. Till exempel kanske man märker att barnet har problem med att vänta på sin tur när man leker tillsammans, då kan det vara utmärkt att öva på just detta i små portioner.

Att ha en bra närhet med sitt barn är oerhört viktigt, speciellt vid extra ansträngning av deltagande i deras lek gör att de känner att vi vuxna kommer nära och engagerar oss lite extra. Denna närhet blir en tillgång då det blir lättare för barnet att komma i anförtro sig till oss när det kommer till mer svåra situationer, till exempel om de skulle bli retade på dagis, skolan eller liknande.

Det är hur som helst inte alltid barn får uppleva denna kärlek och trygghet. Att växa upp i en miljö där det kanske råder om missbruksproblematik kan ta skada på barnet. Missbruksfamiljer lever ofta i ett känslomässigt kaos i form av skam, pinsamheter, ilska, och frustration. En positiv, trygg och känslomässig gemenskap är ofta en bristvara. Missbruksfamiljer har visat sig ha lägre sammanhållning, bry sig mindre, mindre hjälpsamma och stödjande mot varandra. Dessutom kan de ha svårare att öppet uttrycka och visa sina känslor.

Barn till missbrukare är en extrem utsatt grupp av anhöriga då de är beroende av sina föräldrar för sin välfärd. Det är viktigt att vara uppmärksam om dessa signaler och lära sig de signalerna som dessa barn kan uppvisa. Till exempel är ett tecken att barn visar avvikande längd- och viktkurva, huvudvärk, buksmärtor, hjärtsmärta, trötthet och kräkning. Ser man någon form av nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter, matproblem eller liknande är det också ett starkt tecken. Visar barnet problem med relationer till andra barn och/eller vuxna, skolsvårigheter trots normalbegåvning och inte p.g.a skriv- och lässvårigheter. Beter sig barnet aggressivt, rastlöshet, är impulsiv eller har ett brottsligt beteende kan det också vara en varningsklocka att ta tag i.

Barn som far illa behöver personer i sin närhet som ser vad som händer, bryr sig om och vågar ingripa. Misstänker man att ett barn far illa ska man inte tveka om att ingripa. Alla barn är i behov av att omgivningen reagerar och någon ingriper om de far illa. Genom att lyssna låter man barnet berätta, ställ snarare frågor än att förhöra och visa att du är intresserad och tar dig tid. Om man misstänker något allvarligt kan man alltid ringa socialtjänsten i kommunen och rådgöra. Då kan man få veta vad som händer vid en anmälan. Socialtjänsten ska hjälpa barn som inte har det bra hemma. Ibland kan ett barn behöva bo med en annan familj en tid. Om socialtjänsten i sin utredning får reda på att det finns oro för att ett barn far illa tar de kontakt med föräldrarna och barnet. Kommer man fram till att barnets situation är mycket allvarlig, men inte kommer överens med föräldrarna om vilken hjälp som som behövs, kan barnet omhändertas enligt lagen om vård av unga (LVU). Då kan man antingen få bo i ett tryggt familjehem eller på ett hem för vård och boende. Advokaters undersökning visar att socialtjänstens utredningar ofta har brister. Barn och föräldrarnas åsikter beaktas inte alltid och lagen är inte anpassad till nya kunskaper och ett samhälle i snabb förändring. Därför kan det vara bra att kontakta en advokatbyrå som arbetar kontinuerligt med LVU.

Varför ansöker man om ensam vårdnad?

24 jul 2017

Anledningarna till att man ansöker om ensam vårdnad av sina barn kan beror på väldigt många orsaker och det är också därför som man måste behandla varje fall unikt. Gällande vårdnaden om barn så finns det inga fasta formler att följa och inga universala mappar som man kan anpassa efter varje fall. Det måste till en riktig och grundlig undersökning innan man kan fatta ett beslut; och för att vara på det klara gällande vårdnad om gemensamma barn så kommer man alltid att utgå från att det absolut bästa är en gemensam sådan.

Det vill säga; man utgår från att båda föräldrarna ska dela på det ekonomiska ansvaret, uppfostran och att barnen ska få alla förutsättningar och rättigheter som de enligt barnkonventionen har. Detta alltså som en slags utgångspunkt gällande vårdnaden.

Ibland så är det dock så att man måste ansöka om ensam vårdnad och i vissa fall ska man även veta att detta är absolut nödvändigt.

Vi kan här säga att pappan (eller mamman) har grava missbruksproblem, lider av någon allvarlig psykisk sjukdom, är kriminell, pedofil eller där det finns en misstanke om incest – vid sådana lägen måste man ansöka om ensam vårdnad då farorna av naturliga skäl är för stora och där den andra föräldern är direkt olämplig att ta hand om sina barn.

Om man sedan ser till andra orsaker till varför man ansöker om ensam vårdnad så kan det handla om att man – vid en skilsmässa – kanske ska flytta till en annan stad och därigenom vill ta barnen med sig då den andre föräldern vill stanna kvar i den tidigare staden.

Dessa två orsaker – att någon flyttar eller att någon är direkt olämplig som förälder – är också de vanligaste anledningarna till att den ena parten stämmer den andre och ansöker om att få ensam vårdnad om barnen. Två anledningar som båda är naturliga; men på olika sätt och som därför också är lätta att förklara. Ser man dock till ett tredje läge gällande ensam vårdnad så handlar denna mer om hämnd och det är här som man måste hitta en lösning på problemet.

Ensam vårdnad på vaga grunder

Om vi kortfattat förklarar vad detta handlar om så kan en skilsmässa ske av olika anledningar och ibland kan en sådan förvandlas till en infekterad strid mellan de båda forna makarna. Här använder många sina barn som en del av sin krigsföring och detta genom att lämna in en stämning mot den forne partnern där man ansöker om ensam vårdnad. Om denne bestrider denna stämning så har vi här nått ett skeende kallat vårdnadstvist.

Först och främst här; handlar denna vårdnadstvist om rena hämndbegär – otrohet eller annat svek – så måste man försöka se till barnens bästa. Man kan som förälder inte ansöka om ensam vårdnad enbart för att försöka hämnas och straffa den andre föräldern. En vårdnadstvist drabbar alltid barnen hårdast och därför erbjuder varje kommun i Sverige också samarbetssamtal vid en sådan – det vill säga; föräldrarna får extern hjälp för att reda ut sina oegentligheter och detta i form av samtal.

Som regel brukar dessa samtal falla ganska väl ut och leda till att föräldrarna i fråga kommer överens om att delad vårdnad också är den bästa lösningen. Om samarbetssamtal inte hjälper kan man ta hjälp av en advokat.

Vad är en vårdnadstvist?

23 jul 2017

Det man menar då man talar om en vårdnadstvist är att två föräldrar inte kommer överens om vilken som är bäst lämpad för att ta hand om de gemensamma barnen. En vårdnadstvist går så långt som till domstol där en objektiv domare får ta beslut om vilken av parterna som får vårdnaden. Det är ovanligt att det faktiskt går så långt som till en vårdnadstvist – ofta hinner nämligen föräldrarna reda ut sina oegentligheter innan det ska upp i rätten.

Det handlar ju faktiskt väldigt ofta om något sorts drama inom familjen i form av en otrohet eller annat och där ilskan får ta överhand och rationella tankar till en början läggs åt sidan. Efter några veckor eller månader så brukar dock föräldrarna – just kanske av tanken på den stundande rättegången för att lösa sin vårdnadstvist – lugna sig och låta känslorna svalna. Man börjar helt enkelt se saker från barnens perspektiv och kanske inser att det nog är bäst att dela vårdnaden. Så kan en ” lyckad ” vårdnadstvist se ut. Men det finns naturligtvis även fall där parterna absolut inte kan enas utan att det måste gå upp i rätten innan det kan avgöras.

Vid en sådan vårdnadstvist är ofta missbruk, psykisk ohälsa eller misstanke om pedofili vanliga argument och då vågar den ena parten alltså inte lämna sina barn till den andra. En sådan typ av vårdnadstvist tar ofta tid, kräver stora utredningar och kostar mycket pengar – detta för att det måste utredas ordentligt och att man inte godtyckligt bara blint kan lita på den ena partens version utan måste ta hänsyn till båda två.

Hur löser man en vårdnadstvist?

Om en vårdnadstvist går så långt som upp till rätten så har man innan det försökt med alla tänkbara medel. Samtal med terapeuter, sociala myndigheter och – vid misstanke om brottslighet – även polis. En vårdnadstvist tar tid att lösa och detta är naturligtvis för att en så rättvis bedömning som möjligt ska kunna ges till alla inblandade parter.

I väldigt extrema fall av vårdnadstvister så tar även sociala myndigheter hand om barnen medan man väntar på att domstolen ska säga sitt – detta kan då bero på att båda föräldrarna anklagar varandra för olika lagbrott och då gör man bedömningen att ingen av dem är lämpad att ta hand om barnen under tiden det utreds. En sådan typ av vårdnadstvist är dock väldigt sällsynt och ovanlig och det vanliga är att barnen bor hos sina ena förälder medan den andra får besöka dem på plats i hemmet eller på någon allmän plats som exempelvis en lekpark, en hockeymatch eller en biograf.

Det är nämligen det absolut viktigaste vid en vårdnadstvist att baren tar så lite skada som möjligt och lyckligtvis brukar de allra flesta föräldrar inse detta och därför agera så moget som möjligt och lägga sina problem åt sidan i närheten av dem. En vårdnadstvist är aldrig lätt att lösa men att försöka vara så rationell och logisk som möjligt är ett bra tips – att agera vuxet, helt enkelt. Om ni behöver få hjälp vid en vårdnadstvist kan ni vända er hit.

Inled inte en vårdnadstvist lättvindigt

7 jun 2017

Vid skilsmässor och separationer så handlar det ofta om känslor – stora sådana – som kan vara svåra att hantera för berörda parter. Det är sällan som en separation eller en skilsmässa sker helt utan friktion och utan några som helst problem – ofta är ju nämligen denna brytning en slags reaktion på en handling där man exempelvis kan se att otrohet kan spela en stor roll. Vid sådana tillfällen är det svårt för de inblandade att agera på ett vuxet sätt och man ser inte saker rationellt eller med klara ögon. Det här drabbar – tyvärr – i många fall barnen som de kan vara inblandade och det är om dessa som en vårdnadstvist också handlar.

En vårdnadstvist handlar alltså om vilken av föräldrarna som ska ta hand om barnen och det är också detta som gör detta ämne så pass känsligt som det är. Så fort barn involveras så ändras nämligen förutsättningarna och om man tar en vanlig skilsmässa – där inga barn finns – så kan ju de vuxna egentligen bråka och vara hur oresonliga som helst. Det drabbar ju bara dem själva i slutändan. Vid en vårdnadstvist så blir problematiken så mycket större och mer komplext och det är också därför som många barn – i och med en vårdnadstvist – också får ärr som följer dem genom hela livet.

Man ska här säga att vissa typer av en vårdnadstvist är oundvikliga och där man måste genomföra en sådan för att skydda barnen. Här kan man direkt peka på allvarliga saker som alkohol- eller drogmissbruk, psykiska sjukdomar, incest, pedofili eller grov brottslighet. Vid sådana allvarliga saker så måste man naturligtvis genomföra en vårdnadstvist för barnens bästa.

Det är vid de andra tillfällena som en vårdnadstvist kan kännas onödiga och där man i många fall måste kunna lösa denna fråga på ett annat sätt. Här menar vi alltså vid sådana triviala fall – i sammanhanget – som emempelvis otrohet. Visst, detta är ju moralisk förkastligt och hemskt – men är det verkligen ett skäl till att din forne partner inte är lämplig som förälder?

Här måste man alltså som vuxen kunna lägga ner stridsyxan, bete sig rationellt och – framförallt! – tänka på det bästa för sina barn. Är verkligen en vårdnadstvist rätt väg att gå, finns det andra lösningar och kan jag agera på ett annat sätt? Detta är frågor som berörda parter bör ställa sig innan man driver sitt ärende så långt som till en domstol för att lösa en vårdnadstvist. Väl där finns nämligen ingen återvändo.

Hantera en vårdnadstvist på bästa sätt

Hur man på bästa sätt undviker att hamna i en vårdnadstvist med sin förre partner handlar i första hand om att få till stånd en dialog. Denna dialog behöver inte ske mellan er på egne hand utan i de allra flesta fall så är det bäst att använda sig av extern hjälp.

Alla kommuner i Sverige är tvingade, enligt lag, att erbjuda hjälp vid en vårdnadstvist och detta gör man för att man hela tiden sätter barnens bästa i första rummet. Kan man ta hjälp att genom samtal lösa sin konflikt så ska man också göra det – ibland kan saker och ting redas ut genom att en tredje part kommer in och bara lyssnar eller moderar ert samtal i rätt riktning.

Man ska även här komma ihåg varför ni skaffade barn, hur ni trots allt haft ett liv ihop och hur ni på bästa sätt kan dela er framtid på varsitt håll – en vårdnadstvist ska vara den absolut sista utvägen och går det så långt – ja, då måste barnen återigen sättas först.  

Hur reagerar barnen vid en vårdnadstvist?

Hur barn reagerar vid en vårdnadstvist är väldigt olika – alla barn är ju individer och därmed är det svårt att fastställa något som fungerar som formel och legio för ett barns beteende vid en vårdnadstvist.. Klart står i allafall att det inte är någon lätt situation som uppstår för ett barn vid en vårdnadstvist och att det kan vara svårt för dem att hantera denna utan att själva känna sig skyldiga.

Barn har en förmåga att själva ta på sig skulden och känna att det är de som bär skulden till denna vårdnadstvist – då det ju egentligen faktiskt är tvärtom. Här måste man alltså våga samtala med barnen i fråga och verkligen förklara den uppkomna situationen för dem och få dem att inse att skulden inte är deras.

Våga tala till och med barnen på ett vuxet sätt – de är klokare än vad vi tror och för varje litet ord så når man också längre in till sitt barn. Här handlar det alltså i första hand om föräldrarnas roll och dessa måste också vara medvetna om att inte smutskasta den andra föräldern. Man kan liksom inte lägga all skuld på den andra parten för att försöka framstå som bättre – var objektiv och förklara så gott det går varför denna vårdnadstvist uppkommit och framförallt; skuldbelägg inte.

Ta även hjälp av professionella terapeuter, psykologer eller kuratorer vid en vårdnadstvist och använd de visdomar dessa besitter – kan inte du få barnet att förstå så kanske de kan göra det betydligt bättre. Att vara stolt och inte tros sig behöva någon extern hjälp vid en vårdnadstvist är bara ren och skär dumhet. Återigen – och detta kan inte nog poängteras – det handlar om dina barn och deras framtid. Gör den så ljus som det bara är möjligt – en vårdnadstvist kommer, som sagt, att ge dem ärr för livet ändå. Se till att lindra detta så gott det går.

Anhörigas roll vid en vårdnadstvist

En lite bortglömd roll i vårdnadstvist spelas av de anhöriga och gemensamma bekanta som föräldrarna i fråga har och hur dessa ska agera. Här är rådet att försöka hålla sig så objektiv som möjligt och vara en god lyssnare snarare än en person som kommer med en massa goda råd. Var den vän som verkligen behövs – det är vid svåra tillfällen som vid en vårdnadstvist som man som allra mest behöver stöd.

Lyssna, döm inte och försök inte mästra. Var en vän, helt enkelt.

Här kan du läsa mer om vårdnadstvister.

Fördelar med barngymnastik

10 mar 2017

Alla vet att barn har mycket spring i benen och energi i kroppen. Att gå på barngymnastik är en fantastisk chans för barnen att springa och skratta av sig med barn i samma ålder. Det är inte bara bra för att barnen får utlopp för sin energi, barngymnastiken bidrar till ökad inlärningsförmåga. Barnet får också möjligheten upptäcka hur kul det är med lek och fysiska aktiviteter.

När barn ska fortsätta utvecklas är de viktigt att de rör på sig och barngymnastik är ett riktigt bra sätt att få barnen att vara aktiva på ett roligt sätt. Att dessutom träffa andra barn i samma ålder är bra så de i samma veva får öva på det sociala samspelet. De lär sig även tidigt att lyssna, härma och ha roligt med andra barn och vuxna. Det är inte bara roligt utan det har även kommit fram att den fysiska delen ger en ökad inlärningsförmåga och det har en positiv påverkan på både hjärnans och nervsystemets utveckling hos barnet.

Att barnen börjar med barngymnastik ger inte bara fördelar i den yngre åldern. Det är faktiskt så att barn som har hållit igång med idrotter eller någon typ av fysisk rörelse under uppväxten till större del håller på med någon form av fysisk aktivitet även i vuxen ålder.

Dessutom så är det så att fysiska aktiviteter både kan förhindra och motverka flera sjukdomstillstånd, både fysiska och psykiska sjukdomar.

Barngympa är även ett bra sätt för barnen att lära sig grundmotoriken i kroppen.

De lär sig bland annat att krypa och/eller åla sig fram, gå, springa, hoppa, klättra, att rulla, hänga, fånga, kasta, stödja sig och att hitta balansen.

Barngymnastiken anpassas efter vilken ålder barnet är i och därför är det olika övningarna baserat på barnets ålder.

Det finns olika sorters barngymnastik, det kan variera mellan olika idrottsskolor. Det kan vara allt från bollsporter och brottning till friidrott och gymnastik.

Det viktigaste när ett barn ska gå på barngymnastik är att barnet tycker om att vara där. Om barnet inte trivs så blir det en negativ upplevelse och kan få motsatt effekt än den önskade. Barn ska tycka det är kul att röra på sig och träffa andra barn. Men om ditt barn visar tecken på  missnöje så kan du alltid prata med någon av ledarna, de finns där för din och barnens skull.